Du är på följande sida: Hem arrow Artiklar - kategorier arrow Medialitet och mediumskap arrow Dagen andarna tog betalt
  • Decrease font size
  • Default font size
  • Increase font size
Dagen andarna tog betalt PDF Utskrift E-post
Skrivet av Nils GE Carlsson   
2009-10-29

Är det OK att medier tar betalt för sin gärning?
Det är mycket svårt att förstå varandra om man har olika privata betydelser av orden vi använder - så först en definition: Ordet andlig betyder enligt våra ordböcker: ”något som gäller själslivet med tanke på högre värden”. Ordet andlighet har betydelsen: ”avser mänskliga strävanden som inte tar sin utgångspunkt i det materiella”.

För mig är den osjälviska och obetalda gärning som moder Teresa utförde under många år i Calcuttas slum, det yttersta uttrycket för både att vara andlig och för andlighet som begrepp.

Den kommers som många medier, healers och liknande bedriver, har inte mycket likhet med vad orden andlig eller andlighet innebär. Inte heller har dagens andliga kommers något med en i ordets rätta bemärkelse andlig gärning att göra. Så ser jag på det.

Man kan inte med bibehållen trovärdighet hävda att det moder Teresa gjorde var något bra, samtidigt som man försvarar det ekonomiska fokus som många av dagens andliga verksamheter håller.

Min tanke är skapa debatt och att röra om i grytan, inte att förolämpa någon. Som jag ser det håller andligheten i Sverige på att hamna i en olustig situation tack vare att det är pengar involverade. Därför behöver frågan ventileras och den andliga branschen självsaneras. Man försöker helt klart från olika håll skapa den "rätta" andligheten, som om någon levande människa hade ett facit.

Om nu någon får betala mellan 500 till 1200 kronor för en privatsittning eller ett större antal tusenlappar för ett mediumcertifikat, fullt i nivå med vad Scientologerna tar för sina kurser, då kanske man också måste få något för slantarna? Vad kan då vara skönare och mer betona den egna auktoriteten på området än att få presentera "sanningen"?

Hur ser andevärlden på oss
Hur tror du att andevärlden ser på och betraktar dig och mig, alltså hur de ser på oss? Tror du att de är stolta över våra insatser för att hjälpa både dem i andevärlden som vill ha kontakt med sina anhöriga, och de levande människor som önskar kontakt med de sina i andevärlden? Eller för den delen är glada över all hjälp de har fått när vi människor hjälpt jordbundna andar till ljuset.

Redan forna tiders spiritualister vittnade om hur viktigt det är för andevärlden med kontakten med människorna. De berättade hur viktigt det är för andarna att få hjälp med kontakt med levande anhöriga, såväl som att de levande får hjälp med kontakten med döda anhöriga. Att hjälpa jordbundna andar vidare var inte mindre viktigt. På samma sätt har genom historien mediala människor vittnat om just detta.

På något plan verkar det som att andarnas verklighet och de själva är lika beroende av vår verklighet och av oss som tvärt om. Det där ömsesidiga beroendet finns det många som vittnar om.

Kärleken, sorgen, bedrövelsen och vårt förhållningssätt
Många är vi som har känt den enorma kärlek som andarna ibland förmedlar när de har fått hjälp eller fått ett meddelande vidarebefordrat. En kärlek som rört oss till tårar. Till det en tacksamhet för den hjälp de fått som berör oss längst där inne.

Hur många är vi inte som har upplevt en jordbunden andes sorg, bedrövelse och förvirring över sin belägenhet, och känt deras lättnad när de stigit in i ljuset? På samma sätt är det inte så få som i efterhand fått erfara en stor tacksamhet från anden som hjälpts till ljuset då denna återkommit på besök.

I andarnas verklighet tycks det mig som att mycket vi värderar på jorden inte är så viktigt. Pengar exempelvis verkar de ha liten förståelse för. Våra kärleksbekymmer lika så. Inte heller verkar de vara prestigefyllda eller ha behov av att vara betydelsefulla. Inte heller är det så viktigt att ha rätt och minsann veta hur det ligger till med saker och ting. Snarare verkar de vilja att vi själva ska lära oss genom att på egen hand avgöra vad vi ska lägga vår energi på och vad som är viktigt för oss. Över huvud taget ter de sig för mig som höjda över mycket av det som är viktigt för oss på jorden och våra vardagliga bekymmer.

Om man ser till det jag skrivit ovan ger det vissa fingervisningar om hur man bör förhålla sig till det andliga som medium. Om det finns en ömsesidighet mellan dem och oss, då borde vi dels arbeta för att så många som möjligt blir medvetna om att andevärlden finns. På samma sätt borde vi verka för att så många som möjligt kan använda sig av sina mediala förmågor för att hjälpa. Dessutom borde vi aldrig försvåra för någon levande människa att få kontakt med sina döda anhöriga, såväl som att vi inte ska försvåra en andes önskan om kontakt med sina levande anhöriga. Dessutom borde vi göra allt vi kan för att så många som möjligt ska lära sig att hantera kontakten med andarna.

Mammon och andarna
Tänk dig följande absurda situation. Du är på hembesök och ska hjälpa en jordbunden ande till ljuset. Då plötsligt vill de hjälpare du har med från andevärlden ha tusen kronor i timmen för sin hjälp. Eller en seans där dina andehjälpare plötsligt ska ha betalt. Tänk dig sedan att du ger healing och så ska de medverkande andarna ha tusen kronor i timmen. Och, vad skulle du säga om din guide plötsligt ville ha tusen kronor av dig för en timmes konsultation?

Då vårt behov av kontakt med våra döda anhöriga, healing och råd från våra guider är så stort, skulle vi tvingas betala. Även fast vi inte tyckte det var juste skulle vi fortsätta med både healing, andekontakt och guide-konsultationer för att vi behövde det. De som inte hade råd skulle inte kunna göra det, medan somliga skulle få göra det betydligt mer sällan än vad de skulle vilja och behöva.

Med handen på hjärtat, inte skulle det kännas särskilt seriöst eller andligt? På samma sätt som vi är mellanhanden som tar betalt för att förmedla kontakten mellan det andliga och vår fysiska verklighet, kan det överföras till mitt resonemang ovan. För mig är det självklart att andarna inte tycker att det är helt OK med hur medier i dag tar betalt för sina tjänster, men vad har de att välja på? Rimligen ser de detta som något som relaterar till att människan har en bit kvar i sin andliga utveckling.

Perspektivförskjutning
Försök att tänka dig in i situationen där du är en ande och har människor i livet som du bryr dig mycket om. Du vet att de sörjer dig och att de oroar sig mycket för hur du har det. Hur ljuvt vore det inte och vilken lättnad skulle det inte vara om du kunde få förmedla dig med dem och trösta dem? Du ser hur din levande hälft sliter för att få ekonomin gå ihop för sig själv och barnen. Att din make/maka inte har de femhundra eller möjligen tusen kronorna som ett besök hos ett medium kostar är ett stort orosmoment. Om din hälft inte går till ett medium får du ju aldrig chansen att förmedla dig.

Sett ur perspektivet att du är maken/makan i livet får naturligtvis ett besök hos ett medium inte högsta prioritet, då både du och barnen måste ha mat och kläder, pengar till hyra, internet och en massa andra saker. Då det inte blir någon semester i år heller kommer besöket hos ett medium som du tänkt på så länge få bero ytterligare något år eller två.

Tänk dig sedan att du är en sedan länge jordbunden ande. Du är full av ruelse, sorg och mörka känslor, och därtill lite förvirrad av din belägenhet. Du är in i döden trött, och undrar fortfarande varför ingen hör dig samtidigt som du undrar över det där skrämmande vita ljuset som visar sig ibland. Sedan är det några vita varelser som kallar på dig där emellan, men då de känns så främmande jämfört människorna har du aldrig förstått vad de vill. Om bara någon endaste människa tog sig tid med dig. Samtidigt tänker du att den där stackars människan som bor omkring dig med sina barn, att det inte är så konstigt att hon inte har tid med dig, hon har ju fullt sjå med att få sin ekonomi att gå ihop.

Sett ur ett sådant perspektiv är verkligen frågan relevant om andevärlden alls uppskattar att någon tar betalt för sina tjänster som medium? Men, kanske du säger, om man nu lever på det och har det som enda inkomst, då måste man ju ta betalt. Kanske är det inte meningen eller önskvärt att någon ska ha det som enda inkomstkälla? För knappast är det många medier som tar emot någon som på förhand säger sig inte ha råd att betala på seanser, sittningar eller kurser. Att erbjuda avbetalning är snarast att försätta den som egentligen inte har råd i en skuldfälla och är inte att hjälpa eller att bry sig om, snarare är det ett sätt att bry sig om sin egen egen ekonomi. Även om de medier som erbjuder avbetalningar inte ser det så, blir det hur som helst konsekvensen.

Normer och etik
Sett ur den belägenhet som många människor befinner sig i tycker jag personligen att det är dags att ha en debatt om etiken i att ta betalt för andlig vägledning, privatsittningar, seanser och vad det mer kan handla om. Definitivt är det inte särskilt upphöjt, mänskligt eller alls andligt att några förhindras från att få del av det. Världen behöver människornas medvetenhet om att andevärlden existerar och människor som har förmåga till kontakt. Alla ska naturligtvis inte bli medier, men just det allmänmänskliga i att vi alla är mediala och har förmågan som en del i vårt andliga arv, gör att kunskaperna bör spridas till så många som möjligt. För världens, jordens, andarnas och vår egen skull.

Men vi som tar betalt gör också nytta, kanske du invänder, och dessutom kommer ju andarna till oss. Visst är det så att också de som tar betalt gör nytta, och visst kommer andarna, men vad har de för val då nästan alla tar betalt för sina mediumtjänster. Alternativet skulle ju vara att inte många kontakter togs mellan andarna och människorna, eller att de jordbundna andarna blev kvar.

Självbedrägeri eller bara helt i sin ordning
Personligen har jag svårt att förstå efter att ha känt och upplevt en jordbunden andes förtvivlan, ångest och bedrövelse, att någon ens har hjärta att ta betalt för att hjälpa dem vidare. Men det är ju jag som inte livnär mig som medium som tycker så. Jag har också svårt för att förstå den bristande medkänsla som det innebär att säga nej till ett hembesök för att den som har en vilsen ande hemma men kanske inte har råd att engagera ett medium.

För mig ter det sig som självbedrägeri att tro att andevärlden alls uppskattar den uppkomna situationen. Jag är medveten om att många av våra mer namnkunniga medier menar annorlunda. Men jag känner mig ganska säker på att deras argument för det knappast är särskilt andliga eller fyllda av medkänsla för varken människor eller andar.

Jag tror att det kan vara ett stort misstag att sätta sig i en sits där man är beroende för sin ekonomiska försörjning genom att verka som medium. Därmed medverkar man till att göra det andliga till en fråga om ekonomisk vinning. På samma sätt tycker jag att det borde vara varje medial människas skyldighet att utan ersättning, för andevärldens skull och för vår egen andlighets skull, för all medkänslas skull, utbilda intresserade gratis, med undantag för ersättning för egna och faktiska utgifter. Likaså att att förmedla kontakter mellan andevärlden och vår värld.

Jag frågar mig vad alla dessa certifieringar alls är värda om man måste betala stora summor för dem. Vilket medium skulle kunna fortsätta att bedriva kurser med mindre att man utexaminerar och godkänner det större antalet elever? Det ligger i sakens natur att om det medium som håller certifieringskurserna tar rundligt betalt för sina kurser och är ekonomisk beroende av dem, också har tendensen att godkänna hellre än att fälla. Jag utgår ifrån att det inte finns någon pålitlig statistik, men allt annat än att den absolut övervägande delen elever som går ett givet antal kurser också får sitt certifikat är föga troligt. Betyder då det att det finns medier som fått sitt certifikat eller diplom som inte riktigt fyller normen?

Sett ur både andarnas, andlighetens och ur ett humant perspektiv borde alla som vill, fritt få lära sig det mediala hantverket utan avgifter. Att man tar betalt till självkostnadspris är naturligtvis OK, då man inte gärna ska behöva hålla kurs och gå med förlust eller behöva betala för det.

Som jag ser det finns det gott om möjligheter att få inkomster genom att skriva böcker, hålla föreläsningar, seminarier, hålla mässor och sälja både det ena och det andra. Men man borde som jag ser det lämna det mediala hantverket - andekontakten - utanför och inte göra det till en fråga om ekonomisk vinning. Något mindre andligt än ekonomisk vinning finns knappast.

Tänk rätt, gör rätt, annars...
Jag har till min stora förtvivlan fått ta del av en hel del uppgifter från olika personer som gått kurser hos olika medier på olika platser i landet som minst sagt är oroväckande och uppseendeväckande.

Tänk dig att du under en healingsession, en privatsittning eller ett hembesök där du ska hjälpa en jordbunden ande till ljuset, hur de medverkande andarna börjar att träta med varandra om vem som har den rätta synen på andlighet.

Så här har det sett ut genom historien när medier har försökt att organisera sig. Personligen tror jag att det är bra att de inte lyckats, då en sådan organiserad mediumverksamhet ovillkorligen skulle stänga inne tron på andarna i en dräkt där det finns rätt och fel syn på andlighet. Risken är stor att den föreställningen inte skulle ha särskilt mycket med någon objektiv bild av andligheten att göra. Att tvinga in människors uppfattningar enligt färdiga mallar i stället för att de ska få bilda sig en egen uppfattning grundad på egna erfarenheter hör bara hemma inom sekteristiska rörelser.

Jag har också tagit del av människors rädsla för att mediumcertifikaten kan användas som påtryckning för att få människor att rätta in sig i leden. Maktmedlet skulle då vara hotet om att certifikatet dras in om man inte gör på ett visst sätt. Certifikatet har på så sätt förvandlats till ett styr- och maktmedel för att få människor att rätta in sig i ledet och att inte göra efter eget huvud.

För inte är det väl så som följande lilla poem beskriver?

Medier är ett ödmjukt folk
som inte styr över andra.
Förutom över oliktänkande
och självklart över varandra.


Jag hoppas innerligt att jag har fel i det här men inte ser det så ut när jag läser på olika forum på nätet. För mig ter det sig uppenbart vilka uppfattningar som tillåts eller inte. Det är helt enkelt inte tillåtet att tycka hur som helst.

Tänk dig att din guide tvingar på dig en uppfattning om hur det är med andevärlden. Ett annat scenarie är att din guide hotar dig med att du inte ska få verka som medium om du inte rättar in dig i ledet och gör på rätt sätt. Tänk dig också att din guide mer eller mindre förbjuder dig att föra vidare vad han berättat och att du inte ska medverka i olika forum på internet, för att det kan störa din syn på den sanna bilden av andlighet.

Inte skulle något av detta kännas särskilt andligt, eller hur? Det här är vad några som utbildar sig utsätts för av de medier som leder utbildningarna.

Följande fick jag mig till del där en person som gått en kurs för ett medium berättade följande:

Några har fått "förbud" att skriva på nätet utan de ska ligga lågt och inte berätta vad kurserna innehåller och vad kursledarna säger o.s.v.. Det ska helst inte diskuteras.

Vid ett annat tillfälle sades:

Andarna avråder från all kontakt med massmedia och offentliga debatter då det kommer att slå tillbaka till dem som deltar och som omöjliggör senare kontakt med dem. Det brukar medföra så pass negativa energier att de inte har någon möjlighet att tränga igenom med sina ljusa energier.

En annan person beskrev följande:

Tio personer i en medial kurs hade blivit erbjudna av mediumet som höll kursen att få gå med på ett hembesök för att lära sig få vilsegågna andar till ljuset. Utöver den kursavgift de fick betala fick var och en som var med på hembesöket betala 2500 kronor vardera. Det blev en nätt liten kvällsförtjänst på 25 000 kronor för mediet.

Ord som ocker och lurendrejeri ligger nära till hands att använda. Sådana här olustigheter ser jag som en yttersta konsekvens av att man tjänar pengar på mediumskapet.

Hör gärna av dig
Om du har erfarenheter av sådant som artikeln tar upp och vill dela med dig av det till mig, är du välkommen att skicka in några rader via den här e-postadressen:



Jag kommer inte under några omständigheter att lämna ut eller skriva vem som berättat vad. Däremot kommer jag att använda den information jag får i den fortsatta debatten.

Diskutera den här artikeln på forumet. (22 inlägg) 

 

Trackback(0)
Kommentarer (16)add
Det här hjälper inte andligheten
skriven av Hanna , november 03, 2009
Hej Nils!

Ja antar du skriver för du tror du gör nåt bra. Men har du inte tänkt på hur många du gör lessna med det här. Det finns massor av medium som gör en jätteinsats fast dom tar betalt.

Hanna
...
skriven av NiCa , november 03, 2009
Hej Nils!

Ja antar du skriver för du tror du gör nåt bra. Men har du inte tänkt på hur många du gör lessna med det här. Det finns massor av medium som gör en jätteinsats fast dom tar betalt.

Hanna

Hej Hanna, och tack för din kommentar.

Jodå, jag tänkte både länge och väl innan jag publicerade min artikel, för mitt syfte är absolut inte att varken förarga eller göra någon ledsen. Däremot anser jag att flera tendenser inom den andliga rörelsen i Sverige, att vilja kontrollera rätt och fel och hur man ska se på andlighet, är mycket allvarligt.

Sådan kontroll över hur man får tycka eller se på saker hör hemma i sekter, inte inom rörelser som säger sig ha kontakt med både andar och änglar. Det är inte ett uttryck för ljusa krafter, utan enbart för mörka sådana som jag ser det. Dessutom tycker jag att en del uppriktigt och ur hjärtat tar hutlöst betalt. Jag kan inte för ett ögonblick tro att sådant är förenligt med vad andevärlden anser vara bra. Men att några tar hutlöst betalt betyder inte att alla måste känna sig träffade.

Sett ur det perspektivet handlar mitt inlägg om att jag vill väcka debatt. Om någon då känner sig trampad på tårna eller rent av blir ledsen, det är beklagligt men inte mycket att göra åt. Det utgör hur som helt inte för mig någon anledning att bara vara tyst.

...
skriven av Legolas , november 03, 2009
Jag har läst - och läst om igen - och jag har uppriktigt svårt att se det kontroversiella i NiCas artikel. Om detta räcker för att människor ska bli ledsna, Hanna, är debattutrymmet mkt begränsat och det är tyvärr inte sunt. Möjligen skulle jag vilja tillägga att det finns en exploatering av människor som potentiellt är långt värre än den ekonomiska. Nämligen det beroendeförhållande/idolskap som lätt uppstår på det andliga området och som kräver hög etik av "läraren" för att inte leda till maktmissbruk. Man får inte vara naiv på den punkten. Makt - även på det andliga området - attraherar en del människor med stort bekräftelsebehov som lätt offrar andra människor på sitt egos altare.
...
skriven av lindalindström , november 03, 2009
jag håller helt och hållet med. Det här är något som pratas väldigt lite om.Och jag anser att alla medium har rätt att ta betalt för sina tjänster precis som vem som helst. Men jag tycker att priserna har skjutit i höjden.... och därför behövs debatten.Just som det debatteras om annat. Jag tror oxå att det finns behov hos folk att få lov att diskutera detta. Då det är lite tabubelagt. Alla har rätt att tjäna pengar på sitt levebröd.....men jag menar att om en kurs som varar två dagar går loss på 3000 och det är minst tio deltagare och kursanordnaren håller i snitt 40 kurser på ett år.... lågt räknat.Då börjar det bli en lyx,och inte bara betalda räkningar och mat på bordet!dessutom la jag inte till ev seanser mm mm...... Debatten är i mina ögon nödvändig// Tack
...
skriven av elannge , november 04, 2009
Tänka fritt
Skulle vi inte få uttrycka våra åsikter med risk för att någon kan bli sårad är det alltså ok, att låta t.ex. Sverigedemokraterna få härja fritt. De kan bli ju bli ledsna, för de tror ju verkligen på det de gör och det de framför offentligt. Låter det bra, Hanna? Hade det känts bra att ditt inlägg hade tagits bort för risken finns ju att NiCa blev ledsen?

Med ett sånt resonemang skulle ingen debatt alls kunna föras för risken finns ju alltid, att någon blir sårad och ledsen. Dessutom kan man hårddra det och säga, att man kan likställa det med att sätta munkavle på folk. Det är precis det som är en del av de problem, som fler än Nica observerat inom den andliga rörelsen, att vissa, mer eller mindre uttalat, anser det som en självklarhet att man inte diskuterar vare sig arbetssätt, det galopperande geschäftet, rena avarter eller avvikande åsikter i stort som smått. Alla medialt arbetande ska helst tillhöra slutna grupper där ett fåtal påtagit sig en ledande roll och Gud nåde den som råkar ha en annan uppfattning. Det som varit ska så förbli och inga cirklar ska bli rubbade pga obekväma sanningar.
Tur är väl då att inte alla ställer upp på ett sådant förhållningssätt och att man idag kan se medier och andra mediala utövare som deltar i den offentliga debatten, är öppna för förändringar och även är beredda att ändra sin uppfattning när så verkar rimligt. Seriösa människor som är oroade för den utveckling vi ser idag och som opponerar sig mot alla märkligheter som poppat upp på det andliga smörgåsbordet.
Heder åt NiCa som vågar sticka fram hakan och önskar en öppen debatt om den nya andligheten. Den som har en avvikande åsikt om hans funderingar borde allt ha lite mer på fötterna än att någon kan bli ledsen. Ingenstans ser jag att NiCa skrivit något om att medier inte skulle göra nytta, varför det är lite svårt att ta ett inlägg med det innehållet på allvar.

En av de obekväma sanningarna är just de priser som mediala utövare tar för att framföra och lära ut sin sanning. Jag säger SIN, för det är just vad det handlar om, eftersom inga facit finns för rätt och fel inom det andliga.

Om du, men även andra, läser artikeln om Ande eller levande person? och tar en funderare på innehållet så skulle det också kunna saluföras som en SANNING, lika sann som den som lärs ut på mediala utvecklingskurser. Jag skulle kunna prissätta den sanningen och lära ut om psi-spår och även lära kursdeltagarna att tolka sina resultat med psi-spåret som enda förklaringsmodell.

Vad det handlar om är att ta betalt för en trosuppfattning. Valet är naturligtvis fritt vad man vill betala för för sina egna pengar. Men den som tänker närmare efter borde inse att det är lite galet trots allt.

För den som inte känner till det finns det några t.o.m. här i Sverige som lär ut att spöken men även de andar som medier anser sig ha kontakt med är demoner. Demoner som tar människors kropp och psyke i besittning och endast en präst med vigvatten kan förlösa dem. Det är deras SANNING och de anser, att medier som tror att det rör sig om människoandar själva är besatta av en demon och i vissa fall även av djävulen själv. Dessa människor anser vi pratar strunt därför att vi inte tror på demoner medan de inte tror på andar och spöken som döda människor. Hur kan vi anse oss veta, att deras sanning bara är en tro men samtidigt hävda att vår sanning, som de uppfattar som en tro, är sanning och inte en tro?

Så vad är det som lärs ut på mediumkurser och som det betalas stora summor för, tro eller vetande?



till vilket pris?
skriven av lindalindström , november 04, 2009
jag tycker ((min personliga erfarenhet) att det som lärs ut på kurser handlar mycket om sin egen utveckling som person,att hitta sig själv och lära sig att uppskatta det man har.Jag tycker även att jag fått andra vinklar....ingen har styrt mig i tro eller vetande.Utan jag har själv getts plats att välja vad jag vill tro på och hur jag väljer att hantera det. Allt är inte svart eller vitt. Enligt mitt sätt att se det så har iaf jag öppnat många dörrar till vad jag väljer att kalla "andevärlden" bara genom att se och höra....jag menar att man rusar genom livet och stannar sällan upp för att njuta av ögonblicken.Då jag kommit till den insikten så kom det andra automatiskt,eftersom jag blev mer medveten.Jag funderar då? Det skulle jag ju kunna lära mig på en annan slags kurs det finns ju massor med personliga utvecklingskurser o.sv... men de kan inte hjälpa mig att hantera det jag stöter på sen. Jag skulle antagligen inte klarat detta utan lite hjälp.Det är bra att NI finns som vill lära ut och dela med er..... frågan blir bara till vilket pris? Jag menar att jag skulle kunnat betala mindre än hälften av alla dessa pengar för att få hjälp med min personliga utveckling.Men sen då? Jag kan ju inte hoppa på bara de bitar jag tycker är relevanta för mig? Jag har gladeligen betalat dessa pengar,för det har även givit mig massor tillbaka.Och visst kan jag uppfattas som bitter,men jag är inte det.Jag vill bara få klart för mig VARFÖR det måste kosta så mycket? Jag hade råd med detta,men det finns fler där ute....som har det sämre ställt,men mycket mer kapacitet än mig och dom får inte ens chansen att försöka? Där ser jag bristerna.Och det vet jag att många gör med mig.... och jag tycker att NiCa ska ha ROS för att någon äntligen börjar nysta i detta. Tack NiCa. smilies/wink.gif
...
skriven av NiCa , november 04, 2009
Hej lindalindström och tack för din ROS. smilies/smiley.gif Det gläder mig att du inte har erfarenheten av att någon försöker att tvinga på dig sin uppfattning av andevärlden. Problemet är som jag ser det att inte alla som går kurser i medial utveckling är så lyckligt lottade som du, som uppenbarligen haft en på det viset insiktsfull lärare.

När det sedan handlar den ekonomiska aspekten när det gäller andlig kursverksamhet är den säkraste garantin för att saken ventileras och möjligen förändras, att människor som du nu gör, tar ansvar för vad de egentligen tycker och deltar i diskussionen.
...
skriven av mikka7 , november 05, 2009
All heder till NiCa för att du publicerade din artikel! Trots att den har lett till en del heta diskussioner mellan mig och min hustru! smilies/cheesy.gif Vi har valt olika vägar att söka svar på våra andliga frågor. Hon har påbörjat en medium utbildning där deltagarna träffas 3ggr/år (fred-sönd) och priset är 2000kr/kurstillfälle. Utöver det träffas de frivilligt och kostnadsfritt en helgdag varannan vecka och praktiserar/diskuterar sina nyupptäckta färdigheter. Priset i sig har jag inte så mycket att säga om då jag själv lägger ca 12000kr/år på snus. Tilläggas bör också att hon har påbörjat 2 utbildningar tidigare, men då valt att hoppa av då upplägget inte kändes seriöst. Hon har sedan barnsben haft upplevelser och andliga kontakter, men jag själv motvilligt för några år sedan, efter diverse upplevelser accepterade att någon form av "annan sida" existerar.

För två år sedan tog jag kontakt med ett erkänt medium via mejl. Jag ställde några frågor om diverse andliga funderingar. Svar fick jag inga, däremot 3 inbjudningar till kurser i hans regi en "personlig" inbjudan till en resa till Grekland där jag skulle få svar på alla frågor och även utvecklas som människa. Tanken var att gruppen skulle vandra längs stränderna meditera och sista dagen få förmånen att vara med på en storseans ledd av honom själv. Ändå är jag glad att jag skickade mejlet, för insikten jag fick från den kontakten gjorde att jag hittade en annan väg som passar mig själv. Att vandra i skogen, läsa böcker, umgås med barnen och prata med min kära hustru ger mig mer som människa, jämfört med att springa på kurser och åka på suspekta utlandsresor med personer jag inte känner. Samtidigt känns hustruns utbildning rätt för henne och den kostar som sagt hälften av mitt snusande! smilies/cheesy.gif

Tanken med hustruns utbildning är inte att hon om några år ska säga upp sig och leva på att vara medium. Däremot hjälper hon efter bästa förmåga vänner och bekanta med vissa saker. Ibland går det bra och ibland fungerar det inte alls. Själv har jag inga ambitioner eller förväntningar på mitt eget sökande, men vi mår bra och utvecklas som människor på det sätt som för tillfället passar oss bra och det är vi nöjda med!

Ha det bra!
...
skriven av NiCa , november 05, 2009
Det gläder mig mycket mikka7 att du och din hustru har hittat era väger beträffande era andliga intressen, och att din fru så har hittat en lärare vars upplägg hon trivs med.

Det att din fru väljer att betala vad det kostar för att hon har råd är naturligtvis OK så länge det är hennes eget val. Men min frågeställning handlar i första hand inte om alla dem som har pengar till det, utan alla som inte har det - detta kontra min syn på andlighet och dess inre betydelse och kärna. Där uppstår det för mig lite av en motsägelse i att sätta sig i en situation då man måste leva på att verka som medium. Hur många intressekonflikter mellan kravet på att dra in pengar kontra vad som egentligen är rätt och riktigt kommer inte att uppstå?

Dessutom handlar mitt inlägg om det geschäft den person ger prov på som svarar på dina frågor genom att erbjuda dyra kurser utomlands. Visst är det affärsmässigt, men andligt? Nej, inte som jag ser det i alla fall.

För övrigt är det för mig en mycket stor skillnad i att lägga ut 12 000 kronor per år på snus, och ett medium som kanske drar in 10 000 per år och elev. Det kan bli en hel del elever på ett år. Jag kan förstå att man i den äktenskapliga ekonomin jämför varandras kostnader, men för mig går det inte att jämföra kostnader för snusande med att ta betalt för andliga tjänster. Det finns ett helt annat moraliskt ansvarstagande utifrån att leva ett liv i det andligas tjänst jämfört att leva ett liv som snusare.

Just det du skriver: ?Tanken med hustruns utbildning är inte att hon om några år ska säga upp sig och leva på att vara medium. Däremot hjälper hon efter bästa förmåga vänner och bekanta med vissa saker ?. Personligen undrar jag allt oftare om det inte är så det var menat en gång, att vi osjälviskt skulle hjälpa varandra.

...
skriven av Fmn , december 14, 2009
Hej allihop,

En liten fundering:
präster inom har ju betalt för sin gärning.
Är dom inte osjälviska i sitt tjänande då?
Sjukvårdspersonal likaså.

Jag håller med dig om att andligt arbete ska vara styrt av viljan att osjälviskt hjälpa.
Det som komplicerar är dagens behov av pengar i det samhälle vi lever. Inte sagt att man exempelvis som medium "måste" ta betalt för sin hjälp.

Men frågan är likväl, om man helt utan betalning ska hjälpa som medium, finns nog risken att detta kommer begränsa antalet utövare till enbart de som har gott ställt innan och har mkt ledig tid till förfogande. Ett så kallat "fin-spår" smilies/smiley.gif kan utvecklas.
De som tar betalt = dåliga medium. De som arbetar gratis = bra medium.
Det finns inget som helst belägg för att de som arbetar gratis är bättre.

Känner man sig välvilligt kallad, driven att hjälpa andra, kan möjlighetenn att göra detta i stor omfattning kanske enbart möjliggöras genom att personen kan ta betalt för sina tjänster. I rimlig nivå, naturligtvis.

Varför är det inte "fint" inom andliga kretsar att ta betalt för sitt arbete men inom etablerade ( samhället i övrigt-kyrka, psykologer,läkare,sjuksköterskor) ?

Ha det bra!


smilies/smiley.gif
...
skriven av NiCa , december 14, 2009
Hej Fmn, och välkommen till Supranaturalis.

Fmn skrev:
En liten fundering:
präster inom har ju betalt för sin gärning.
Är dom inte osjälviska i sitt tjänande då?
Sjukvårdspersonal likaså.

Nja... du skjuter lite ovanför målet mot vad jag avsåg med artikeln. Jag menade inte alls att någon kan bedömas vara självisk eller osjälvisk bara för att man tar betalt eller inte. Jag syftade på vad det i förlängningen kan innebära att leva på heltid av sitt mediumskap. Jag vet inte vem du är eller hur insatt du är i att verka som ett medium under en längre tid. Det många som har verkat som ett medium i några år vet är att förmågan går lite upp och ner över tid. Det är det många som vittnar om. Hur ska man agera om man som ett medium hamnar i en svacka och inte lyckas, ska man ta betalt i alla fall fast man kanske inte får något från andarna? Ska man bara läsa av personen och låtsas som att det regnar? Man är ju hur som helst beroende av att få in pengarna.

En stor fråga i artikeln är hur man ska agera mot dem som kanske skulle behöva ett mediums tjänster men som inte har kanske tusen kronor till ett besök? Är det andligt att inte ta emot dem som inte har råd fast ett behov?

En annan risk med att ta betalt för sådana tjänster är vad som kan hända med en människa när kulorna börjar rulla in i kassaskrinet. Expressens artikelserie om Englagård tycker jag belyser saken mycket väl. Det är sådant jag tänkte på i första hand. Jag har över huvud taget inte tänkt i banorna av det du skriver: De som tar betalt = dåliga medium. De som arbetar gratis = bra medium. Som jag ser det har det inte med saken att göra. Jag har träffat alldeles ypperliga medier som tar betalt för sina tjänster och som dessutom är underbara och andliga människor. Det är inte vad frågan handlar om.

Frågan är om det kan betraktas som särskilt andligt att ta betalt då man per automatik utestänger många som skulle behöva det? Bara för att några har råd att lägga kanske 20 - 30 000 kronor på att skaffa sig ett certifikat som medium, betyder det att det alltid är de största talangerna som har råd att betala?

En fråga som jag ställer i artikeln som jag ser är i linje med mitt resonemang är: Skulle det vara OK att din guide eller dina guider tog femhundra eller tusen kronor i timmen för att du får konsultera dem? Skulle det uppfattas som särskilt andligt? Det är lite det här det handlar om när ett medium tar betalt.

Jag menar inte att det i grunden måste vara fel att ta betalt. Men det är helt solklart så att det finns medier i dag som tar oförskämt rundligt betalt för sin tjänster. Syftet med min artikel har varit att väcka debatt om detta. Men det är inte riktigt samma sak som att de som tar betalt skulle vara sämre än de som inte gör det.

Fmn skrev:
Varför är det inte "fint" inom andliga kretsar att ta betalt för sitt arbete men inom etablerade ( samhället i övrigt-kyrka, psykologer,läkare,sjuksköterskor) ?

Här begår du som jag ser det ett generalfel, som i och för sig många gör. Det finns inte några yrkeskategorier där man som i mediumfallet säger sig prata direkt med andarna, änglarna, gudier och andra högre väsenden, och dessutom under förespegling att dessa väsendena kan hjälpa människorna. Inte många yrkeskategorier säger sig stå i kontakt med ljuset och kärleken så som många medier gör. Det ljuset och den kärleken ter sig ibland lite dunkelt i förhållande till den betalning man kräver för sina tjänster.

Det är det här det handlar om.
...
skriven av Fmn , december 15, 2009
Hej Nica!

Tack för ditt svar! Trodde du tittade på min sida, så du visste vem jag var smilies/wink.gif
Jag har ju tjuvläst din *skratt*

Jag är sedan snart 2 år certifierat medium och arbetar med det mediala på deltid.
Det mediala i sig har jag pysslat med aktivt i 5 år, men från och till hela mitt liv.

Man blir aldrig fulllärd och ett certifikat betyder ju egentligen enbart att man kommit en bit på väg. Personligen är min uppfattning att erfarenhet gör att man växer med sin mediala förmåga. Det tar många, många år av utövande för att nå full kapacitet.

Visst ändrar sig den mediala förmågan över tid. Mycket beroende på utövarens hälsotillstånd, livet i övrigt och kanske den egna personliga utvecklingen. När man som medium hamnar i en svacka, tycker jag personligen att det bästa är att ta en time-out. Ärlighet och ödmjukhet inför förmågan/gåvan är det viktigaste. Fungerar det dåligt, är det, enligt min uppfattning, ett tydligt tecken på att man bör trappa ner. Man ska naturligtvis inte utge sig för att kunna utföra något som inte lyckas.

Därför tror jag att idealet nog är att jobba deltid som medium o deltid med något annat, om möjligheten nu finns. Så blir det lättare att ta en time-out om så behövs, och jobba med något annat ett tag.

Om jag exempelvis skulle ge en sittning som klienten inte blir nöjd med, tar jag naturligtvis inte betalt. Detsamma om någon är i stort behov av vägledning, men det ekomiska hindrar denne/denna. Naturligtvis ska man hjälpa om man kan.

Jag kan bara tala för mig själv,
om man lyssnar på sitt hjärta vad som känns rimligt för ersättning, och går därefter, så blir det nog humana priser.

Men om pengarna ska styra, om en Ferrari i garaget lockar, bör man nog noga överväga om man inte borde byta bransch.







...
skriven av NiCa , december 15, 2009
Hej där, nej jag visste inte vem du var. Nu har jag kikat in på din sida och måste säga att jag tycker att jag känner igen dig. Har vi kanske varit på någon kurs tillsammans med Aders och Iris? Ja, annars har jag antaligen sett ditt foto på någon annan plats, bekant verkade det i alla fall.

fmn skrev:
Men om pengarna ska styra, om en Ferrari i garaget lockar, bör man nog noga överväga om man inte borde byta bransch.

That's my point of wiev! smilies/grin.gif
Underbart!!!
skriven av Raven , maj 18, 2010
Tusen Tack för dina ord niCa! smilies/grin.gif det är som jag kunnat skrivit allt själv,jag har skrivit om detta ämne så många gånger.Jag är medial sedan liten och tar Inte betalt.Som jag själv har skrivit,tänk om min morfar helge skulle säga efter 1tim-nu har du Fått pratat med mig en timme,det blir 500kr! Det finns Inte på kartan att Någon ande-själ skulle ens tänka den tanken!

Jag skulle gärna vilja veta-fråga dessa sk medium om och När deras guider har Sagt-nu tycker Vi att du ska börja ta betalt?!!
Om någon har Hört att deras guider har sagt detta,så har de Inte kontakt med andevärlden för fem öre.
Men Varför säger då inte guiderna till dem att sluta att ta betalt? jo pga den "fria viljan"och de vill att vi ska Förstå det själv,att vi ska vara så pass kloka att vi förstår att man tar inte betalt av andevärlden..för den tar inte betalt av Dem!
Men det de sänder Ut till universum kommer ju tillbaka,ingen undgår universal-lagarna,det du sänder ut-kommer tillbaka.

Dessutom så har jag sett otaliga gånger att de medium som tar betalt tappar sin förmåga,den försvinner mer och mer.Så det är väl universum sätt att "försöka"förklara för dem att det andliga arbetet är för själens skull och inte för plånboken.
Sedan är det också ett annat ämne som går hand i hand med detta.Att folk verkar ha glömt vad andevärlden Är,det är inte "bara"våra nära och kära på "andra sidan",det är gudomen själv,det som har skapat oss,våran själ,vi är en del av den,så hur folk ens har mage att ta betalt för Den kraften-för "gud"..då är man Inte andlig,och man är inte ens i närheten av "upplysning/medvetenhet".
Som personer som använder sig av änglar för healing-varelser av det gudomliga ljuset och kärleken som kommer för att hjälpa de behövande och sjuka..sen tar de såkallade helarna Betalt för Änglarnas insats?!!!
Och då ska dessa kalla sig för Medvetna och Andliga botgörare?
Nää tack!
Sedan alla dessa kurser,du kan bli ett medium-häxa-prästinna-healare osv bara på en helg numera,för hutlösa kronor.Det är skrämmande!
Inte för att jag är kristen men för att ta ett exempel,tog Jesus betalt när han stod och talade för massorna? efter en timme så skulle han ha tagit en hundralapp av Varenda som har lyssnat på vad han hade att säga,även halta å lytta..precis som en storseans,Alla Måste betala,även de som inte fått något "meddelande".
Ja,universum brukar jämna ut allting förr eller senare.
Till alla dem som verkligen har Förstått vad Andlighet och medialitet är och innebär-Tack för att ni finns! Tack för erat Ljus!
Ljus!/Raven
tjaa...
skriven av meklund , maj 20, 2010
"Allting är relativt". Man kan se saker o ting ur många vinklar, men i slutändan gör alla ändå som dom vill. Jag håller med författaren till en del och till en del inte. Jag vill gärna hjälpa människor med den gåva jag har fått utan betalning, men jag skulle inte tacka nej till att KUNNA tjäna pengar på det, för jag behöver också leva. Men jag skulle inte ta till överdrift så att jag lever i lyx. Bara en extrainkomst.
Men varför klanka ner på medium som är för dyra, när det förekommer så mycket annat skit.. folk som lurar människor på pengar genom bluff-fakturor, rena raka person-rån ja.. u name it.

Läkare får betalt för sitt kunnande. Dom har utbildning. Homeopater är också läkare, fast naturläkare, icke accepterade av "vanliga" läkare. Dom får också bra betalt.

Så varför skulle inte ett medium kunna ta betalt för sina tjänster. Det är ju en tjänst man utför åt en människa som inte t ex har så stor kontakt med sitt inre.

Som sagt. Allting är relativt. Alla gör ändå som dom vill.
...
skriven av NiCa , maj 20, 2010
meklund skrev:
Allting är relativt...

Man kan se saker o ting ur många vinklar, men i slutändan gör alla ändå som dom vill. Jag håller med författaren till en del och till en del inte.

Naturligvis gör vi alla som vi vill, ingen har påstått annorlunda. Däremot är vi alla alltid själva ansvariga för våra egna val. Att oftast de flesta gör som de själva vill betyder inte att de gör rätt utifrån några andra aspekter än sina egna önskningar och sin egen vilja. Sådant kan ibland bli djupt orätt mot andra. Jag hade nog önskat att min artikel skulle ha gett något mer djuplodande och reflekteradne insikter än: Allting är relativt. Alla gör ändå som dom vill. Som om därmed allt skulle vara alla förlåtet?

Saken är den att allt är relativt på så sätt att vi har våra fria val att göra som vi vill och tycka och tänka som vi vill. Men det innebär inte att det blir varken bra eller rätt och riktigt. Inte sällan innebär sådant att vi bara tänker på oss själva.

Skriv kommentar
quote
bold
italicize
underline
strike
url
image
quote
quote
Smiley
Smiley
Smiley
Smiley
Smiley
Smiley
Smiley
Smiley
Smiley
Smiley
Smiley
Smiley

security image
Skriv bokstäverna ovan i textrutan nedanför


busy
Senast uppdaterad ( 2009-11-06 )
 
< Föregående   Nästa >
Advertisement

Logga in