|
Våra föreställningar och hur vi förhåller oss till världen och de
fenomen som finns i den, är de byggklossar som skapar vår upplevda
verklighet.
Många som är intresserade att kontakta det som brukar kallas för
andevärlden ställer sig inte sällan frågan om det är förenat med några
faror? Somliga ororar sig för att de genom att öppna sig för andliga
kontakter också skulle öppna upp för kanske aggressiva och rent av
destruktiva väsen. Tanken är inte så märklig med tanke på vad en del
råkar ut för i sina hem med märkliga fenomen och känslan av en närvaro
som kanske upplevs vara allt annat än vänlig. Orden "demonisk" och från
"lägre nivåer" används inte sällan av både medier och kyrkans folk.
På
engelska brukar man prata om "Low level discarnates" som översatt
betyder ungefär "andar från lägre nivåer".
Alla vet att det finns
människor som är egocentrerade, utan större empatisk förmǻga och som
kan bete sig ganska ojuste mot andra och rent av vara aggressiva.
Möjligen skulle vi kalla deras beteende för elakt men inte demoniskt
eller ondskefullt. Rent psykologiskt beskriver forskningen sådana
individer som att de har en störning i sin känslomässiga mognad. De har
helt enkelt inte nått full mognad som känslomässigt hela individer. I
spirituella sammanhang använder man gärna begreppet andlig om de som är
ödmjuka, kärleksfulla och med förmågan att bry sig om andra. Sådana
människor finns naturligvis i samma utsträckning i de led där man tror
på en andevärld som bland dem som inte tror.
I stället för att
kalla de väsen som känns skrämmande och aggressiva för onda eller
demoniska, är det mer konstruktivt att kalla dem inte fullt så andligt
mogna. Jag använder då ordet andligt enligt min ovan givna definition.
Harold
Sherman var en forskare inom det andliga fältet. I en artikel i
tidningen "Psychic Observer & Chimes" skrev han om en väns
obehagliga upplevelser av ett väsen från de lägre nivåerna. När vännen
tappade tålamodet och uttryckligen och med eftertryck bad dem dra åt
skogen, ökade istället fenomenen. När Sherman lyssnade på de
EVP-inspelningar vännen hade gjort var där bara dravel.
Sherman
drog slutsatsen av sina studier att den mentala attityden hos den som
bedriver EVP-experiment har en stor betydelse för vad som hamnar på
inspelningarna. Sherman skrev: "Det är som att känslomässiga svårigheter
eller problem hos den som gör experimenten drar till sig andar från de
lägre nivåerna på en känslomässigt störd våglängd, där de egna
känslomässiga problemen attraherar dessa entiteter". Han menade därför
att förberedelserna med meditation för att känslomässigt och andligt
förbereda sig på vad man vill ha kontakt med är nödvändig. Förberedar
man inte sinnet med andliga övningar ökar risken till kontakt med dessa
väsen från de lägre andliga nivåerna.
En del personer som har
ägnat sig åt studiet av EVP och ITC manar till stor försiktighet på
grund av de egna skrämmande erfarenheterna, då de menar att det faktiskt
kan vara farligt. Andra å sin sida står frågande inför sådana
påståenden då de efter många års erfarenheter aldrig har upplevt något
farligt eller skrämmande. Kanske kan skillnaden i erfarenhet handla om
Shermans syn på att egna känslomässiga dilemman kan påverka vad eller
vem man får kontakt med?
Många menar att de som experimenterar
med EVP och liknande kan komma i kontakt med andar som har så väl
positiva som negativa energier. Detta understryks av vad Konstantin
Raudive skrev: "Transkommunikation är inget för människor som inte kan
hantera livets realiteter".
Efter att ha ägnat de senaste sex
åren åt att spela in EVP:er och att besöka hemsökta platser eller hem,
är det min uppfattning att det är ofarligt att ägna sig åt att spela in
EVP:er och att besöka hemsökta platser under förutsättning att man står
med båda fötterna på jorden. Till det att man har gjort upp med sitt
känslomässiga bagage.
Min erfarenhet är också att ju mer man
ägnar sig åt det andliga i form att besöka spökplatser eller att spela
in EVP:er, så ökar den egna klärvoajanta och kläraudioenta förmågan. Ger
man sig in i det här ska man veta att fenomenen i närmiljön ökar och
att det ibland smäller och låter och att annat konstigt kan hända i ens
omgivning. Tycker man att sådan är obehagligt eller otäckt så ska man
absolut inte ägna sig åt det. Tror man att alla fenomenen innebär att
någon vill förmedla något särskilt, kommer man inte bara att få svårt
att sova, man kommer inte att må bra. För ägnar man sig åt att spela in
EVP-er och att söka kontakt, kan det hända att man möter störande
fenomen eller röster på inspelningen som låter minst sagt otrevliga. Man
måste inse att det kan vara så och ha den känslomässiga mognad och
trygghet som behövs för att kunna hantera det.
 
Drabbas man av kontakter eller fenomen som man inte önskar, är
erfarenheten den att de tenderar att klinga av om man helt slutar att
ägna sig åt det och att inte ens tänka på det. Det är viktigt att livet
inte bara blir spökplatser eller EVP-inspelningar, utan att man också
har ett socialt liv som delas av andra och som inte handlar om andar.
Ska man kunna släppa allt för att slippa fenomenen man kanske inte
önskar, krävs oftast en mycket stor självkontroll och självtillit och
att man inte blir rädd medan fenomenen fortfarande pågår. För rädslan,
ilskan, frustrationen eller vad det än är för negativa känslor man
känner, tenderar att trigga de fenomen man vill undvika. Det är därför
det är viktigt att vara känslomässigt stabil om man alls ska ägna sig åt
sådana här efterforskningar.
Under spiritualismens glansdagar
samlades man i stora grupper ledda av mer erfarna medier. I gruppen
fanns kunskapen och tryggheten för att i lugn och ro experimentera utan
att råka ut för störande inteteter som inte hade där att göra. Man kunde
i tryggt utveckla sitt fysiska- eller transmediumskap. Även om det i
dag är vanligt med trans- och fysiska cirklar, strider de gamla
spiritualisternas erfarenheter med vad som presenteras idag. Nu för
tiden räcker det med att någon som skaffat ett certifikat som
spirituellt medium och sedan gått några transkurser, så är man mogen att
själv leda transkurser. Enligt erfarenheten från spiritualismens
glansdagar är den typen av tallanger något som endast kan utvecklas
under många, många års idog träning. Vecka ut och vecka in i samma
cirklar med samma människor.
Många menar att de som vill ägna
sig åt EVP-forskning gör det bäst genom att lära sig av de mer erfarna.
Just för att slippa rädslan inför det man inte har kunskap eller
känslomässig mognad att själv hantera.
Många som ägnar sig åt att
experimentera med EVP har varken erfarenhet av det eller en grupp att
göra det tillsammans med. Erfarenheten lär att just gruppen ger den
grogrund där man kan utvecklas i lugn och ro utan rädsla. Gruppen blir
helt enkelt den trygga plats där man i lugn och ro kan utveckla sina
mediala tallanger utan rädsla eller möten som kan skrämma. Den egna
känslomässiga stabiliteten blir inte lika viktig när man har andra att
förlita sig på. I gruppen finns då någon med större erfarenhet som kan
hjälpa till om problem eller frågor uppstår.
För att säkert kunna
ägna sig åt att experimentera med EVP-er utan risk för skrämmande
upplevelser, lär de som har ägnat många år åt sådana efterforskningar
att det är viktigt att efterforskningarna vilar på en metafysisk eller
andlig grund. Att den som ägnar sig åt sådana undersökningar har en i
alla fall grundläggande kunskap och egen erfarenhet av hur det fungerar i
kontakten med den andliga världen. Den som gör sådana efterforskningar
bör ha en stark självtillit och en andlig syn på tillvaron. Vilket tycks
vara det bästa skyddet mot obehagliga överraskningar.
Det finns
de som berättar om människor som blivit besatta, men det är något som -
om nu fenomenet verkligen är äkta - är extremt ovanligt. Vad jag däremot
sjäv har varit med om på spökplatser och som jag hört andra trovärdiga
personer vittna om, är att man känna det som att något tar över det egna
medvetandet. Även om också det är mycket ovanligt, är det inte en desto
mindre skrämmande och en mycket obehaglig upplevelse. Att det skulle ha
skett vid experimenterande med EVP-inspelningar har jag aldrig läst
eller hört berättas om.
Problemet är om man inte har rätt
kunskap och inställning till fenomenet och rakt av tror på vad som sägs
på en inspelning. Om man till det varvar tolkningen av det med diverse
fantasifulla föreställningar, kan man fara riktigt illa av sådana
upplevelser. Men där sitter orsaken till rädslan och det obehagliga mer i
ens eget inre än att det skulle vara kopplat till det väsende som
meddelar sig på inspelningen.
Det man kan göra om man vid en
inspelning tror sig ha kommit i kontakt med inte önskvärd kontakt, en
ande som säkert inte som levande människa heller var särkilt angenäm att
ha kontakt med, är att omedelbart sluta med inspelningarna. Stäng av
din inspelningasapparat och använd den inte på en tid. På så sätt är det
du som har kontrollen. Att sitta och spela in, det kan alla göra och
kräver ingen större inre styrka. Däremot kräver det en del
självövervinnelse för att ta kommandot och säga att "dig vill jag inte
ha med att göra", och att dessutom visa det genom att inte spela in
under en tid.
Negativa känslor som rädsla eller aggression är
kraftfulla former av energi som kan ansamlas och störa dig. Erfarenheten
som många efterforskare på området har är att den negativa energin är
som den positiva energins antipartikel och neutraliserar det positiva.
Då de positiva aspekterna är den grund som måste till för en konstruktiv
kontakt med de "ljusare" energierna ska fungera, kan man förstå
nödvändigheten av att hålla sig till de positiva känslorna och
energierna när man ägnar sig åt EVP-försök.
Då man kan anta att
den inneboende naturen i den energi som bygger upp vår verklighet till
sin grund är ljus och positiv - då den ju bygger upp allt - är den
negativa energin övergående om man inte ägnar sig åt det som underhåller
de negativa energierna.
Det är därför det fungerar om man för
en tid lägger ner inspelningarna och ägnar sig åt annat. Och därför kan
man råda människor som känner rädsla eller obehag inför de inspelade
rösterna att ta en paus eller helt låta bli att göra inspelningar.
Faktum
är att det finns många exempel på personer vars rädsla har ökat av ett
möte med andliga energier, fast det har handlat om en vänlig energi som
inte ville något illa. Det finns till och med fall där människor har
varit övertygade om att något ondskefullt har hemsökt dem fast det har
handlat om en död anhörig som försökt att ta kontakt. Det har i de
fallen handlat om den egna rädslan inför det som är okänt som ställt
till det. Det är därför det är så viktigt med känslomässig stabilitet
och erfarenhet när man ägnar sig åt andliga undersökningar.
Den
som utför andliga experiment är personligen ansvarig för att skapa de
rätta förutsättningarna. I det positiva kontaktfält som måste skapas
finns också de egna förväntningarna. Vi är själva ansvariga för våra liv
och vad vi väljer att släppa in i vår närhet och vårt medvetande. Det
största skyddet för obehagliga överraskningar i det andliga
forskningsfältet får vi genom att hålla ett fält omkring oss av positiv
energi byggd på tillförsikt i det vi gör och en positiv önskan om en
konstruktiv kontakt.
Många som gör erfarenheten av kontakt med en
sådan lite lätt aggressiv eller negativ andlig energi känner gärna att
det är något fel på dem själva. Många som har ägnat sig åt seriösa
studier av EVP kan vittna om det, så du är inte ensam. De här lite lägre
andliga energierna eller andarna kan dras till dig bara av det faktum
att du intresserar dig. kanske känner de igen något hos dig i den energi
du strålar ut. En del kan inledningsvis verka positiva men precis som
knepiga människor, byter de karaktär efter en tid.
Det finns
exempel på jordbundna andar som sökt sig till en person för att anden
tror sig kunna få hjälp med att lösa något trauma som denne
känslomässigt sitter fast i. Förstår man inte sådant kan det naturligvis
blev till en mycket obehaglig upplevelse.
Många som ägnar sig åt underökningar av EVP-fenomenet ber före en
EVP-inspelning om hjälp av den andra sidan för att förbättra
inspelningen och för att be om beskydd från kontakt med lägre energier.
Många vittnar om att det ofta fungerar. Det man ska tänka på i sådana
sammanhang är man faktiskt bjuder in dessa andar i sitt eget hem. Om man
söker olika märkliga fenomen i sin omgivning - vilket är exakt vad man
gör om man ägnar sig åt efterforskningar via EVP - är det också viktigt
att man förstår vad det är man ger sig in på. Gärna innan man sätter
igång.
Dessa andar är oavsett sin lägre eller högre, positiva
eller negativa energi individer. Några av dem kan till och med vara döda anhöriga. Därför förtjänar de att behandlas med respekt.
Tänk dig hur du själv skulle vilja bli behandlad om du som ande återvände för
att besöka någon. När vi kanske tror att de är elaka eller rent av
ondskefulla, tänk dig själv in i hur frustrerande det skulle vara att
stöta på någon som du tror kan hjälpa dig, men som antingen fullständigt
ignorerar dig eller som du inte alls kan få att förstå vad du menar.
Denna
artikel bygger på en fri översättning av artikeln "A Brief Discussion About the safety
of Communicating with the Other Side" på Association Trans
Communikation. Artikeln är publicerad i enlighet med 
Diskutera den här artikeln på forumet. (2 inlägg)
Trackback(0)
 |
Artiklar - kategorier 
TrackBack-länk
RSS för kommentarer
